Årets D&U-konferens: Problemfri övergång från sinko till mjölkko

För sinkon är det en stor omställning att börja mjölka. Svensk Mjölks årliga Djurhälso & Utfodringskonferens fokuseras det denna gång på hur mjölkkon får en problemfri övergång från sinko till laktation – för bättre mjölkproduktion och ökad lönsamhet för mjölkföretagaren.

Medverkar gör bland annat Mike Overton från University of Georgia, USA, internationellt erkänd expert och efterfrågad föreläsare inom fysiologi och skötsel av mjölkkon kring kalvning. Mike Overton bedriver forskning, undervisar och har även rådgivning i fält.

Konferensen erbjuder också ett ”smörgåsbord” av nya kunskaper. Deltagarna kan välja mellan tre parallella program där experter inom de olika områdena presenterar det allra senaste inom till bland annat avel, smittskydd, vall, utfodring och nya managementverktyg.

Djurhälso & Utfodringskonferensen vänder sig till rådgivare åt svenska mjölkbönder men besöks också av andra intressenter i mjölkbranschen. Ca 300 personer väntas delta. Konferensen hålls på Konsert och kongress i centrala Linköping med start kl 9.30 den 1 september.

Du kan följa D&U konferensen via Svensk Mjölks Twitter!

USA kommer på inspektion

USA kommer att inspektera exporterande mejerier och mjölkgårdar i EU under 2011.
Den amerikanska presidenten, Barack Obama, har tillsatt en särskild grupp i Vita Huset som ska se över de regelverk som gäller för att säkerställa säkra livsmedel. Detta arbete sker för att förbättra folkhälsan för den amerikanska befolkningen, enligt presidenten. Den amerikanska kongressen har därmed beslutat om en utökad budget för kontroll av importerade livsmedelsprodukter. Och det blir den amerikanska myndigheten, Food and Drug Administration, som kommer att ansvara för dessa inspektionsresor.

Det finns de som tror att detta inte bara handlar om att värna den amerikanska folkhälsan, utan att dessa inspektionsresor ska ses som ett svar på att EU nyligen har ändrat sina krav vad gäller celltal i mjölkråvara för importerade mjölkprodukter från USA. EU:s utökade krav innebär att kontroll av celltal ska ske på mjölk på gårdsnivå istället för vid invägning i mejeriet.

Kraftig ökning för Kinas importpriser

Priserna på de mejeriprodukter som Kina importerar har under årets sju första månader stigit med i genomsnitt 47 procent. Detta framgår av siffror från det kinesiska handelsministeriet. Det är framför allt efterfrågan på importerade produkter i Kinas folkrikaste stad Shanghai som har lett till rekordhöga priser.

Importen kommer i första hand från Nya Zeeland, som levererar 42 procent av Shanghais behov av utländska mejeriprodukter. USA:s marknadsandel var 34 procent, medan EU stod för 15 procent av importen. Importen från Nya Zeeland har hittills i år ökat med 18 procent jämfört med 2009. Motsvarande siffror för EU är en ökning med nästan sju procent. USA:s export till Kina har däremot minskat med 4,5 procent hittills i år.

Konkurrenskraft och fokus på aktivt jordbruk

I olika inlägg i dagens ATL har Bengt-Anders Johansson (M) och jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) tagit upp utmaningar för svenskt jordbruk och livemedelsproduktion. Det är positivt att notera att de båda förordar stärkt konkurrenskraft och att politiska åtgärder ”borde gå till aktiva jordbruk med djur till exempel”.

Den politiska insikten om att livsmedelsproduktionen i Sverige behöver lika villkor som i andra länder ökar alltmer. Mitt budskap är att det både behövs snabba signaler och åtgärder för att uppnå detta. Det handlar mer om att påverka och stärka det vi kan göra på hemmaplan än att andra länder ska förändra sina regelverk i vår riktning. Enda undantaget är Finland. Jag ska återkomma om detta längre fram.

Mjölk – det mest näringsrika livsmedlet

Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver varje dag. Den som följer Livsmedelsverket rekommendation om att dricka eller äta 5 dl mjölk, fil eller yoghurt om dagen får 75 procent av behovet av kalcium. 5 dl mjölk om dagen ger minst 10 procent av det rekommenderade dagliga intaget för 18 av de 22 olika näringsämnen som vi bör få i oss enligt de svenska näringsrekommendationerna. Det går bra att äta mager ost istället för att dricka mjölk, 1 skiva motsvarar cirka 1 dl mjölk.

Här kan du läsa mer om alla nyttigheterna i mjölk.  Är det inte bra att mjölk ger mest näring för pengarna! Den svenska mjölken – njutning och näring!

Centern: miljövänlig mat och lika villkor

Maud Olofsson och Eskil Erlandsson skriver i dagens ATL om Mer svensk mat en räddning för miljön. Deras exempel är att en liter mjölk bara ger hälften så stora utsläpp av växthusgaser jämfört med världsgenomsnittet. Den andra signalen är att svensk livsmedelsexport ska bli lika stor som importen. Förutsättningar för detta är att få lika konkurrensvillkor som i Danmark och Tyskland.

Det är bra att företrädare för fler partier och här Centern tar upp konkurrenskraften och exportmöjligheterna. Det finns enorma möjligheter i detta. Vad vi behöver är en mer precis bild av vilka åtgärder partier och myndigheter vill vidta för att stärka konkurrenskraften. Jag är övertygad om att vägen dit handlar mer om att stärka våra förhållanden än att andra vill försämra sina.

Hur stor är potentialen för svensk mjölkproduktion?

Den frågan fick jag i förra veckan när jag hade förmånen att få träffa en grupp mjölkföretagare i Småland. Mötet ägde rum på en mjölkgård som är ganska typisk för ett svenskt mjölkföretag – ett familjeföretag med omkring 60 kor. Gården ligger dessutom i det svenska mjölkbältet som sträcker sig från Halland över småländska höglandet, norra Skåne, Väst- och Östergötland till Kalmar, Öland och Gotland. Mjölkbältet är ett område där mjölkproduktionen är ganska stabil jämfört med andra regioner i Sverige. För tittar man på Sverige som helhet så har antalet kor och mängden mjölk minskat sedan en rad år tillbaka och det trots att vi har flera goda förutsättningar för mjölkproduktion i Sverige.

Den intressanta frågan som jag fick känns därför väldigt befogad. –Hur stor är potentialen för svensk mjölkproduktion? Jag tror att det finns en stor potential för svensk mjölkproduktion att växa i Sverige. Det finns en god och växande efterfrågan på mejeriprodukter. Sverige har en lång och intressant tradition av att bedriva och utveckla mjölk- och mejeriföretag.

Mjölkföretagen arbetar långsiktigt med djurvälfärd och avel. Sveriges klimat och geografi är också gynnsamt för vall- och mjölkproduktion. Dessutom är de svenska mjölkföretagen internationellt sett klimateffektiva och bedriver en produktion som är avgörande för sex av Sveriges 16 miljömål.

Så här i valtider undrar jag hur stor potential våra politiker ser för den svenska mjölkproduktionen. Särskilt intressant är det också med tanke på att mjölkföretagen ger så många positiva effekter för samhället förutom att de producerar en fin produkt, något som flera av våra politiker lyfter fram. Mjölken skapar sysselsättning. Mjölken gör att vi får ett öppet och vackert kulturlandskap. Mjölk ger en biologisk mångfald.

–Hur stor är potentialen för svensk mjölkproduktion? Vad tror du?

Vi löser inte livsmedelsförsörjningen med ”kvartalspolitik”!

Vem producerar framtidens mat? Detta var frågan som skulle diskuteras på gårdagens politikerdebatt i Kulturhuset. Peter Eriksson, Eskil Erlandsson, Jens Holm, Joakim Stymne satt i panelen och många hade kommit för att lyssna vilket kanske inte är så konstigt. För maten engagerar oss alla. Den ska god, nyttig, säker och närproducerad. Djurvälfärden ska vara hög, klimatsmart och hållbar. Listan kan göras lång…

FN har tydligt uttalat behovet av att öka matproduktionen i världen med 70 procent till 2050.  Men vad händer i Sverige? 45 procent av maten importeras och vi är mest importberoende i hela EU. Politikerna på mötet var faktiskt ganska överens om att trenden måste vändas. Alla ville ha en ökad svensk matproduktion men hur ska detta uppnås? Ät mindre kött! Odla mer linser i Sverige! Öka skatten på bränsle och handelsgödsel! Mer handel! Bättre lönsamhet för bönderna! Ställ krav på offentlig upphandling! 

Men är frågan verkligen så enkel? Det är kanske dags att på allvar diskutera vad matproduktionen gör för Sverige i stort. Kortsiktiga populistiska utspel gynnar ingen och vi väljare är inte dumma. Vi producerar mycket bra mat i Sverige och våra bönder är nyckelpersoner ute på landsbygden. Våra bönderna skapar jobb, levande landsbygd, öppet landskap, biologisk mångfald och nyttig mat som världen behöver mer av. Men våra bönder behöver långsiktighet, tydlighet och uppskattning för de värdefulla småföretag de är. Och nu har vi chansen!

Möte med jordbrukskommissionären Ciolos

Svensk Mjölk hade idag möjlighet att träffa jordbrukskommissionären Dacian Ciolos. Det var ett bra möte där vi pratade om jordbrukspolitiken efter 2013 och rekommendationerna från högnivågruppen för mjölk. Vi upprepade vårt budskap om en jordbrukspolitik som skapar konkurrenskraft och samhällsnytta genom kollektiva nyttigheter, kvalitet i produktionen och kompensation till mindre gynnade områden. Vi lyfte också upp betydelsen av gårdsstöden för mjölkföretagarna. Det var ett positivt möte och återkommer med mer information om mötet längre fram.

Vad ser du när du semestrar i Sverige?

Vad ser du när du semestrar i Sverige? Ett varierande, vackert landskap? En levande landsbygd med en fina natur- och kulturvärden?

Det är en tydlig trend att turismen i Sverige – både till städer och till landsbygd– har ökat de senaste åren. Jag undrar hur utländska och inhemska turister reflekterar över det svenska landskapet de ser när de semestrar i Sverige.

I helgen åkte jag på en semestertur. Jag åkte genom sex olika län i Mellansverige och kunde då konstatera vilka skillnader det finns i landskapsbilden och hur landskapet också på bara ett par år har fått en annan natur- och kulturmiljö. Det var flera platser som jag åkte förbi där jag tydligt kunde se hur landskapet hade förändrats som en effekt av att mjölkproduktionen hade upphört i området. Hagar och betesmarker som har förbuskats. Ett passivt brukande av marken som också påverkat annan verksamhet och sysselsättning i området.

Staffan Danielsson, riksdagsman (C) har också reflekterat över effekterna av att den svenska mjölkproduktionen och antalet mjölkkor har minskat. I sin debattartikel i gårdagens Corren, tar han bland annat upp de negativa effekter som en minskad mjölkproduktion har för landskapet där öppna åker- och betesmarker växer igen. Danielsson lyfter också den stora betydelse som svensk mjölkproduktion har för andra branscher i Sverige.

En minskad mjölkproduktion med färre mjölkkor har effekter på både regional och nationell nivå. Varje mjölkko håller tre fotbollsplaner öppna. De bidrar till bevara den biologiska mångfalden och flera av värdena i vår kulturmiljö. Mjölkproduktionen finns i 263 av landets 290 kommuner och bidrar därigenom också tydligt till öppet landskap, sysselsättning och en levande landsbygd.