Viktigt med bra lönsamhetsanalyser

Stefan Ljungdahl tar i sin ledare i Jordbruksaktuell upp den viktiga frågan om bra lönsamhetsanalyser under rubriken Siffror är ingen lek. Han pekar också på att Svensk Mjölk har delvis gammalt material på området som legat på vår hemsida. Låt mig börja med den sista delen. Materialet, som var ett reportage från en gammal årsredovisning, är nu borttaget. Och vi är tacksamma att Stefan uppmärksammade oss om detta. Vi kommer nu att bli tydligare med att sätta datum på våra underlag.

Den andra mer grundläggande frågan känns mycket viktig att diskutera. Svensk Mjölk gör en rad marknads- och lönsamhetsrapporter som rör mjölksektorn. Vi gör det eftersom vi inom branschen har ett behov av att ha kunskap om lönsamhetsutvecklingen och kunna jämföra den med andra länder. Svensk Mjölk vill också ge andra externa intressenter en så korrekt bild av den ekonomiska utvecklingen i vår sektor som möjligt. Det handlar om banker, politiker och myndigheter, ekonomiska rådgivare med flera. Nyckeln för oss är att dessa samtliga målgrupper uppfattar våra analyser som trovärdiga – om vi inte lyckas blir de värdelösa i målgruppens ögon och därmed till ingen nytta.

Det är stor spridning i lönsamheten på de svenska mjölkföretagen och att göra sektorsövergripande analyser är inte enkelt. Men genom att följa vissa strukturer vill vi kunna visa på hur läget ser ut just nu och kunna peka på trender i utvecklingen. Svensk Mjölk tar fram tre typer av rapporter: Mjölkekonomirapporter fyra gånger per år, Strukturrapporter två gånger per år och Mejerimarknadsrapporter sex gånger per år. Läs Svensk Mjölks rapporter här!

Avslutningsvis vill jag säga att Svensk Mjölk under 2009 har varit mycket tydliga med det ekonomiska läget för svenska mjölkföretag. Vi har sagt att lönsamheten, som ett uttryck för det ekonomiska läget under 2009 har varit den sämsta i modern tid. Detta tror jag inte har undgått någon som har följt vårt arbete med ekonomiska analyser.

25 g chips anses inte vara en orimlig eller vilseledande portion enligt Livsmedelsverket

Sveriges Konsumenter anmälde förra året bl.a. OLW till konsumentombudsmannen eftersom de ansåg att GDA-märkningen (vägledande dagligt intag) var otydlig och vilseledande. OLW anmäldes för vilseledande portionsstorlek. OLW anser att en portion chips är 25 g, vilket innebär att en 300 grams påse räcker till 12 personer .

Livsmedelsverket har bett OLW om en förklaring till att en portion chips anges till 25 g. OLW har hänvisat till att 25 g är den angivna portionsstorleken som branschorganisationen ESA fastslagit med ambitionen att portionsstorlekar ska vara förnuftigt avvägda och inte uppmuntra till överkonsumtion. OLW har också hänvisat till en dansk undersökning som visar att en genomsnittsportion är 47 g och en medianportion är 30 g.

 Livsmedelverket nu har gjort bedömningen att OLW’s portionsmärkning följer EU- standarden samt att det svenska konsumtionsmönstret antas vara ungefär som det danska. En portion på 25 g chips anses därmed inte vara orimlig eller vara vilseledande. Man hänvisar också till att det pågår ett arbete med en översyn av portionsstorlekarna på EU-nivå. Därmed anser Livsmedelsverket att det inte finns skäl att ingripa mot en portionsmärkning på 25 g. Man anser också att det är olyckligt att energitäta livsmedel som godis och snacks märks med GDA. Läs om Livsmedelsverket synpunkter på GDA-märkning av chips

Anges orealistiskt små portioner blir kalorierna för en portion blir missvisande lågt. Ju mindre en portion är, desto nyttigare verkar produkten! Och som det nu är är det branschen själv som bestämmer portionsstorleken. För mig förefaller 25 g chips som en portion mycket lite, i Danmark var ju genomsnittsportionen det dubbla. Det flesta som har ”fredagsmys” kanske känner igen sig mer med den portionen om fyra personer delar en påse.

Svensk Mjölk är emot GDA därför att det är ett missledande och krångligt system som inte stöder ett hälsosamt kostval och har aktivt tagit ställning mot GDA. Svensk Mjölk anser att märkning av livsmedel ska ge konsumenterna möjlighet att korrekt identifiera de hälsosammare livsmedlen samt ge möjlighet att jämföra produkter på ett enkelt och snabbt sätt. Här kan du läsa tio goda argument till varför GDA är en missvisande märkning. Ett av argument är orealistiskt små portioner.

Hur mycket är 25 g chips? Jo, det får plats i en öppen hand. Så här ser det ut!

Upp till kamp

Detta är uppmaningen från Annika Ström Melin i en kort ledarnotis på Dagens Nyheter idag. Den kommer efter att Lena Ek (C) och Marit Paulsen (FP) uttryckt uppgivenhet då George Lyon från Förenade kungariket i Europaparlamentet uttryckt att han vill försvara EU:s jordbrukspolitik. Paulsen vädjar om ”ett tryck utifrån” för sin linje. 

Svensk Mjölk vill att regering och riksdag ska ompröva sin inställning till EU:s jordbrukspolitik. Med stora klimatutmaningar där jordbruket kan spela en positiv roll, 1 miljard människor som är undernärda och ett politikområde som ekonomiskt är det största i EU är det viktigt att diskutera innehållet och de ekonomiska ramarna. De svenska politikernas budskap om en avveckling av jordbrukspolitiken finns inte på den politiska dagordningen. Den skapar den politiska isolering som nu Ek och Paulsen känner uppgivenhet inför. En ny inriktning som kan utgöra ett konstruktivt och modernt alternativ till de konservativa krafterna är därför viktigt. Det är där möjligheterna finns och det är här ”trycket” borde läggas.

“Polluter Pays – Provider gets” Principle

FAO:s senaste flaggskeppsrapport SOFA, State of Food and Agriculture beskriver den snabba tillväxten av boskapssektorn och vad detta kommer att kräva av samhället. Världens boskapssektor står för 40 % av det totala värdet från jordbruksproduktionen och skapar försörjning och tryggar tillgången till mat för omkring en miljard människor. FAO lyfter även fram sektorns viktiga roll i både anpassningen till klimatförändringen men även i att minska dess negativa effekter på människors välfärd.

Utmaningen är att få den växande animalieproduktionen runt om i världen  att välja miljövänligare produktionssystem. Även i Sverige måste lantbruket fortsätta att utveckla nya metoder för att kontinuerligt förbättra för miljön och klimatet. De kollektiva nyttigheter som bl.a. våra mjölkgårdar levererar skall kompenseras för. Principen ”Polluter Pays” – Provider gets” täcker in dessa två aspekter som berör mjölkföretagen och andra miljökämpar!

Jordbrukspolitikens utveckling kommande 10 år

Jordbrukspolitiken är en ständigt återkommande ämne i svensk debatt. Den är särskilt intressant nu när Sverige tillsammans med övriga medlemsländer ska ta fram en ny gemensam europeisk strategi ” tillväxt och sysselsättning EU 2020″. Klart är att jordbrukspolitiken kommer finnas kvar inom överskådlig tid men vill Sverige vara med och utveckla den under kommande 10 år?

Om visionen om Sverige som Europas Matland skall lyckas måste Sverige inför toppmötet i mars våga utmana gamla svenska föreställningar om en jordbrukspolitik som bara kostar pengar. Sverige har alla möjligheter att vara med och utforma en jordbrukspolitik som genererar kollektiva nyttigheter, fortsatt bidrar till sysselsättning, tillväxt och ett grönare EU 2020.

Tillväxten i Asien ökar

Dagens Industri skriver idag om tillväxten i Asiens ekonomier. Den är på många sätt viktig. Det bidrar till ekonomisk utveckling och välstånd för många människor i dessa länder. Med det ökade välståndet skapas förutsättningar för bättre bostad, kläder och inte minst mer och bättre mat. Det är också den starkaste motorn i en ökad efterfrågan på mejeriprodukter i det globala perspektivet.

Enligt beräkningar från JP Morgan så kommer konsumenterna i utvecklingsländerna att svara för 34 procent av den globala konsumtionen. Motsvarande siffra för USA är 27 procent. Rabobank har gjort prognoser för hur konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter kommer att utvecklas. Här finns tydliga samband. Kolla in listan nedan.

Ekonomisk tillväxt 4:e kvartalet 2009 

* Kina 10, 7 %

* Indonesien 5,4 %

* Thailand 5,8 %

* Malaysia 4,5 %

Prognos för tillväxt 2010

* Kina 10 %

* Indien 7 %

* USA 1,8 %

* EU 0,6 %

Konsumtionsprognos för mjölkprodukter 2010

* EU -0,7 %

* Kina 8,2 %

* Indien 4,3 %

* Hela världen 2,1 %

Konsumtionsprognos för mjölkprodukter 2011

* EU 0,6 %

* Kina 7,8 %

* Indien 4,2 %

* Hela världen 2,8 %

Mejerimarknaden inväntar stabilare priser

Världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har fortsatt nedåt den senaste tiden. Det framgår av Svensk Mjölks senaste Mejerimarknadsrapport nr 2. Marknaden är för tillfället avvaktande i väntan på mer stabila priser.

På världsmarknaden tar Nya Zeeland allt större andelar, medan framförallt USA tappar mark. Färska siffror visar att 78 procent av den nyzeeländska mjölken används till produkter som går på export. För EU är andelen mjölk som exporteras bara åtta procent.

I Sverige fortsätter mjölkinvägningen nedåt. Förra året minskade landets mjölkmängd med två procent. En ljusglimt är att tillverkningen av färska produkter ökade under andra halvåret 2009. Det är i första hand de fetare produkter som säljer bra.  Även yoghurtexporten fortsätter att öka. Under september-november exporterades nästa 60 procent mer yoghurt än under samma period 2008. Fortfarande är ändå importen av ost och yoghurt betydligt större än exporten, även om trenden med sjunkande ostimport håller i sig.

Marknadsstöden efter 2013

Jordbruksministrarna i EU kommer att starta diskussionen om hur marknadsstöden i jordbrukspolitiken ska utformas efter 2013 vid möte den 22 februari. Det är det spanska ordförandeskapet som har tagit initiativet till diskussionen och har tagit fram ett diskussionspapper och frågor. Meningarna om detta förväntas spreta ordentligt mellan de olika medlemsländerna. Sverige vill att marknadsstöden ska avvecklas efter 2013. Andra länder vill utveckla stöden ytterligare.

När det gäller de rena marknadsstöden inom jordbrukspolitiken är Svensk Mjölks inställning är att den ska bli mer marknadsorienterat. Vi tycker däremot att intervention kan vara en rimlig åtgärd för att skapa stabilitet vid besvärliga marknadssituationer.

I skuggan av Bildt och Co

I morse var det frukostmöte om svensk mjölkproduktion i riksdagen. Samtidigt var det utrikespolitisk debatt med Bildt med flera, så deltagandet var lite begränsat. Jag tycker dock att det var bra och viktigt möte. Jag känner att intresset och insikten om vad svensk mjölkproduktion har för betydelse när det gäller sysselsättning, öppna landskap och biologisk mångfald ökar. Klimatet är en annan viktig fråga.

Vår mjölkproduktion tillhör världens mest effektiva ur klimatsynvinkel. Från 1990 till 2005 minskade utsläppen per kilo mjölk med 20 procent. Min sammanfattning handlade om att vi behöver tydliga, långsiktiga spelregler för att få tillväxt i svensk mjölkproduktion. En del i en sådan långsiktighet handlar om att få en ny syn på den gemensamma jordbrukspolitiken. Intresset för den här diskussionen ökar och det är bra. Ni kan ladda ner min presentation från mötet här; Riksdagen 17 februari 2010

Möte i morgon i riksdagen

Riksdagsledamoten Erik A Eriksson (C) bjuder imorgon in sina kollegor till frukostseminarium i riksdagen. Tema för seminariet är mjölkproduktionen i Sverige. Jag kommer att delta tillsammans med representanter för LRF och LDM. Jag ser fram mot en spännande diskussion med ledamöterna. Återkommer med info från mötet.