Konferens om europeiskt välfärdsprojekt

Den 8-9 oktober arrangerades en konferens i Uppsala där resultat från det EU-finansierade forskningsprojektet European Welfare Quality redovisades. Intresset var stort och ca 250 delegater från Europa och från andra delar av världen mötte upp. Projektet har pågått sedan 2004 och har utvecklat referensmetoder för att mäta djurskyddsnivån på gårdsnivå med hjälp av ett antal parametrar. Förutom faktorer som inhysning, foder och hälsa mätt vid gårdsbesök har man även klassificerat djurens beteende för att försöka spegla deras välbefinnande. Informationen ska sedan användas för att dela in gårdar och slakterier i fyra olika kategorier, från bristfällig till utmärkt djurskyddsnivå. Att använda resultatet vid märkning av produkter har från början varit en målsättning.  

– Vid konferenser som denna talar vi ofta om jordbrukarnas och konsumenternas behov. Men det är viktigt att påpeka att djurens välmående framförallt är viktigt för djuren själva. Djur är levande varelser och vi har en skyldighet att behandla dem därefter, sa jordbruksminister Eskil Erlandsson i sitt inledningstal. Eskil Erlandsson hoppades på att forskarna skulle fortsätta att arbeta med de här frågorna på ett sätt där man förenar olika discipliner och synsätt.

Skälet till att starta ett projekt av denna karaktär var att man upplevde att konsumenterna saknade information om djurens välbefinnande.

– Producenter som satsar på djurens välmående kommer lättare kunna marknadsföra sina produkter och få god avkastning på sina investeringar för att förbättra djurens välmående. Undersökningar visar också att konsumenter är redo att betala mer för produkter där det tydligt framgår att produkten kommer från välmående djur, sa kommissionär Androulla Vassiliou, som ansvarar för djurs hälsa och välbefinnande inom ”public health”.

Ett problem som Charlotte Hallén Sandgren, chef för djurhälsan på Svensk Mjölk ser är att mätningarna är tidskrävande och dyra att genomföra i praktiken. Ett annat är att mejerivarorna består av mjölk från flera gårdar, och att det blir komplicerat att sätta ett enda värde på djurvälfärden.

– Det är positivt att man arbetar med dessa områden. Svensk Mjölk har redan tagit fram en enklare modell för att arbeta med frågor kring djurvälfärd säger Charlotte Hallén Sandgren.

Det finns flera rådgivningstjänster för mjölkföretagarna. ”Signaler djurvälfärd” som bygger på analys utifrån data från kokontrollen, djurbedömning i ”Fråga kon”, ”Fokuskurser” och ett helt Hälsopaket med alla dessa delar.

– Vi har god nytta av uppgifter från kodatabasen, uppgifter som många andra länder inte ens har registrerat. Modellen fungerar i praktiken och vårt sätt att arbeta har nu fått efterföljare i Danmark och Nederländerna. Det känns som vi har tänkt rätt i dessa frågor, säger Charlotte Hallén Sandgren.

Svensk Mjölk har också givits möjlighet att få presentera sitt arbetssätt på jordbruksdepartementet. Förhoppningsvis en modell för flera länder att arbeta utifrån. Delegater från andra länder framförde att det sätt som Svensk Mjölk byggt upp arbetet kring djurvälfärd på är rätt väg att gå.