Fyra fel om EU:s jordbrukspolitik

- EU:s jordbrukspolitik har blivit en symbol för allt som inte är bra med EU och detta är en felaktig och osann bild. Så inledda jordbruksministern Eskil Erlandsson sitt anförande på LRF seminarium om Hur ser jordbrukspolitiken i EU ut efter 2013. Han tog upp fyra aspekter och konstaterade att EU:s jordbrukspolitik inte är så kostsamt som sägs utan utgör som enda gemensamma politikområde endast 0,4 % av EU:s totala bruttonationalprodukt. Vidare leder inte politiken till överproduktion eller till stor skada för jordbruksproduktionen i utvecklingsländer beroende på de reformer och marknadsanpassning som skett. Som sista aspekt tog han upp var synen på jordbrukspolitiken som byråkratisk, men där konstaterade han att det fanns fortsatt mycket att göra och något som han själv hade hög prioritet på.

Det är bra att vår jordbrukminister på detta sätt står upp för den gemensamma jordbrukspolitiken. Sverige behöver starka företrädare som ger en positiv bild av den politik som är en förutsättning för den produktion av livsmedel, miljö- och landsbygdsåtgärder som idag sker i Europa. EU:s jordbrukspolitik är en central del av hela EU-samarbetet och ett av få områden som är gemensamma för alla länder. Denna bredd och djupa förankring som politiken har bland EU:s medlemsländer måste man bejaka även om utformningen av politiken inte alltid blir som man vill. EU:s jordbrukspolitik har, och kommer att förändras och vi behöver fler starka företrädare – vem kommer efter Eskil Erlandsson?