Vi måste värna lantbrukaren

Jordbruksverkets GD Mats Persson skriver i ATL att ”Vi måste börja värna om åkermarken”. Mats Persson menar att det är dags att åkermarkens värde för produktion måste uppmärksammas. Mark försvinner både p.g.a. igenväxning och genom att den tas i anspråk till exempel för bostäder och infrastruktur. På senare tid har fokus enbart legat på markens natur- och kulturvärden.

Många mjölkproducenter jag pratat med känner att samhällets övriga intressen väger tyngre än livsmedelsproduktion. Livsmedelsproducenterna får stryka på foten för villabebyggelse, infrastruktur, industri m.m. Känslan blir att den egna kommunen anser att livsmedelsproduktion inte är värd att satsa på.

Undanskuffningen av jordbruket speglar i mångt och mycket synen på livsmedelsproduktionen i landet. Många vill gärna ha öppna landskap och betande djur, så länge som djuren är på bekvämt luktavstånd. Man vill ha mat som är producerad i Sverige, så länge den inte kostar mer än importerad mat.

Jag håller verkligen med Mats Persson om att vi måste värna åkermarken. Mitt tillägg är att vi också måste värna lantbrukaren.

Av: Sofia

Välkommet inlägg om innehållet i jordbrukspolitiken

”Vi kan inte fokusera enbart på budgeten. Vi måste framför allt satsa på själva innehållet.” Det skriver riksdagsledamoten Anita Brodén och EU-parlamentarikern Marit Paulsen, båda FP, om jordbrukspolitiken, i gårdagens ATL . Det är verkligen ett välkommet budskap och besked från de båda författarna!

Svensk Mjölk har länge lyft fram behovet av att Sverige ska engagera sig i jordbrukspolitiken. Särskilt har jag pekat på behovet av att se på olika utmaningar som har kopplingar till politiken. Paulsen och Brodén skriver själva att det krävs att vi ”producerar mer matråvaror: med mindre mark, mindre vatten, mindre energi och mindre kemikalier”. 

Det ligger mycket i detta och skribenterna betonar att jordbrukspolitiken har en viktig roll i detta sammanhang. Innehållet måste vara utgångspunkten och inte budgeten.

Naturen drabbas när mjölkproduktionen försvinner

Lyssna på inslaget i P4 Radio Stockholm som beskriver miljömässiga konsekvenser av en minskad mjölkproduktion. Tankeväckande och viktigt. I Stockholms län finns 14 procent färre mjölkkor och andra nötkreatur än det gjorde för 5 år sedan. En utveckling som tyvärr också finns i flera andra regioner runt om i landet. Det leder till att den biologiska mångfalden utarmas och att landskapet växer igen. Vi förlorar värden som många bara tar för givet. Och på Länsstyrelsen är man bekymrad över utvecklingen. Den oron delas av Naturvårdsverket, som i en ny rapport lyfter fram att vissa arter får svårt att överleva när stora arealer av jordbruksmark har lagts ner i redan tidigare skogrika delar av Sverige.

Det är glädjande att man nu från myndighetshåll lyfter fram att en minskad svensk mjölkproduktion är ett problem ur miljöperspektiv. I debatten lyfts annars mest animalieproduktionens negativa miljöpåverkan fram. Det är viktigt att se helheten. I våra svenska miljömål framhålls att arbetet med att uppnå miljömålen inte får leda till att vi exporterar miljöproblem. Det är klokt. Men det är lika viktigt att komma ihåg att vi inte kan importera positiv miljöpåverkan. Biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap behövs här, nu och i framtiden.

Jordbrukspolitiken behöver ett innehåll

Svensk Mjölk lägger mycket energi på den gemensamma jordbrukspolitiken. En politik som ger 3 miljarder kronor för tjänster som mjölkföretag utför årligen.  Det kan ge intryck av en bransch som letar efter eller bara kan verka med hjälp av stöd. Så är det inte! Jordbrukspolitiken är ett stort gemensamt EU-projekt. Den kostar mycket pengar. Det finns starka politiska krafter för denna politik inom EU-kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet. Jordbrukspolitiken blir därför mycket viktig för vår bransch att förhålla oss till och säkra att vi får samma villkor och konkurrenskraft som i våra konkurrentländer. Svensk Mjölk har alltså inte bett om denna politik men måste engagera oss för att den ska bli så bra som möjligt. 

Regeringen skriver återkommande kommenterade dagordningar till jordbruksrådet, som består av alla EU:s jordbruksministrar. Regeringen anger bland annat att den vill minska kostnaderna för politiken i alla dess delar och oroas över ökad administration. Jag saknar en egen utgångspunkt från regeringens sida när det gäller vad den gemensamma jordbrukspolitiken ska lösa för uppgifter. Det finns stora utmaningar globalt och nationellt som har politiska dimensioner och där jordbrukspolitiken kan spela en viktig roll. Globalt är klimatförändringar och livsmedelsförsörjning omedelbara utmaningar. Nationellt så behöver vi främja aktivitet för en levande landsbygd, öppna landskap och biologisk mångfald. Senast i går skrev Naturvårdsverket om vilken effekt den minskande åkerarealer har på den biologiska mångfalden. 

I nuläget ger regeringens övergripande kommentarer om jordbrukspolitiken en bild av hur de förhåller sig till kommissionens förslag. Men det saknas som sagt, egna utgångspunkter och en egen beskrivning av vad regeringen vill föra för politik. Sänkta kostnader är i övrigt, för regeringen, den enda grundbulten i politiken. Samtidigt skriver regeringen att ”Sverige ska vara en konstruktiv förhandlingspart i syfte att få så stort inflytande som möjligt över slutresultatet”. Jag tror det blir svårt att vara en konstruktiv part om innehållet i den egna politiken är otydlig. När kraven om en minskad budget är den centrala positionen tror jag att inflytandet snarare blir marginellt. 

Det finns säkert goda ambitioner på Landsbygdsdepartementet men dessa ser ut att hindras av andra krafter inom Regeringskansliet. Krafter som ligger fast i en politisk uppfattning som Sverige har drivit sedan 1995. Den var inte framgångsrik då och är inte aktuell idag. Jag efterlyser en aktivare politik från regeringens sida som beskriver ett innehåll i förhållande till de utmaningar jag nämnt. Jordbrukspolitiken kommer, oavsett vad Svensk Mjölk eller den svenska regeringen tycker, att vara en viktig i EU och därmed en viktig fråga för svensk mjölkproduktion lång tid framöver.

Nu blev det väl riktigt fel Sydsvenskan

 Ledarskribenten skriver idag att det inte finns ett egenvärde att hålla ägande och produktion av livsmedel inom landet. Förhoppningsvis har det bara gått för snabbt för detta är riktigt illa genomtänkt.

Det finns ett oerhört stort värde av att ha livsmedelsproduktion i Sverige. Glöm överskott av livsmedel. Det är historia. Vi kommer behöva säkra livsmedelstillgången även här hemma. Arbetstillfällena och kapitalet som är investerat i livsmedelsproduktion är naturligtvis kritiska och värdefulla inte minst i Skåne. Varje mjölkbonde bidrar till ytterligare fem jobb. Jobb som är viktiga också i Skåne. Vårt unika bete, höga krav på djurvälfärd och låg klimatbelastning är ytterligare värden som den inhemska mjölkproduktionen kan konkurrera med i jämförelse med importerade produkter. 

Om arbetstillfällen och företagande i livsmedelssektorn inte har något egenvärde så skulle det kunna gälla alla verksamheter och alla branscher, jämför med Saab. Detta faller på sin egen orimlighet. Avståndet till dagens livsmedelsproduktion må vara långt men så långt borta som det blev till Sydsvenska ledarredaktion idag är skrämmande.

Lindstedt, marknaden styrs av hur konsumenter och detaljhandel agerar

Gunnar Lindstedt tar upp en viktig fråga om lönsamheten i svensk mjölkproduktion i sin debattartikel i dagens SVD. Svensk Mjölk är de första att skriva under på att lönsamheten för svenska mjölkföretag måste bli bättre. Svensk mjölkproduktion har minskat de senaste 10 åren och vi arbetar hårt att för att vända den trenden. 

Mejerimarknaden är hård och det råder en stark konkurrens. Det finns så många olika produkter att särskilda mejerirum eller hela väggar behövs för att produkterna ska få plats i butikerna. Detaljhandeln styr den prisbild som ska gälla på hyllorna.  Här spelar import och EMV, handelns egna varumärken, en stor roll. 

Olika konsumentgrupper beter sig olika. Det finns precis som Lindstedt tar upp i artikeln en efterfrågan på närproducerat. Samtidigt finns en stark efterfrågan på låga priser hos konsument. Ett exempel: den produktgrupp som vuxit starkast de senaste åren är billig importerad hårdost. Ungefär varannan hårdost vi äter i Sverige är importerad och de mesta av denna ost säljs till ett pris som är mycket lågt. 

Gunnar Lindstedt tar också upp viktiga miljöfrågor. Svensk mjölkproduktion tillhör de främsta i världen när det gäller klimateffektiv mjölkproduktion. Det har bland annat slagits fast av FN-organet FAO. Vi är mycket stolta över att klimatbelastningen i svensk mjölkproduktion har minskat med 20 procent sedan 1990. 

Sverige behöver mer mjölk. Varje svenskt mjölkföretag bidrar och skapar mervärden på sin gård oavsett var den finns, hur stor den är eller vilket företag som tar emot mjölken. Vi hoppas att alla konsumenter i Sverige, oavsett om man köper mjölk till familjen eller till en skolrestaurang, står upp för de mervärden som svensk mjölkproduktion bidrar med: vårt unika bete, höga krav på djurvälfärd, låg klimatbelastning och mycket mer som vi konsumenter efterfrågar.

Vi fortsätter kampen mot soffbönderna

Läste ni artikeln om soffbönder och markinlåsning i ATL förra veckan? Det var en rolig artikel att skriva om ett angeläget ämne – och det har varit roligt att få så många positiva kommentarer kring artikeln. Kommentarerna har kommit både från jordbrukare, från andra organisationer och från tjänstemän på olika myndigheter. Vi är således många som är överens om problemet. Vi är tyvärr också många som är överens om att det är svårt att hitta en effektiv och genomförbar lösning på problemet. Det är dock en fråga som ligger mycket högt upp på ”att fixa-listan” hos mig och mina kollegor på Svensk Mjölk! 

Om man läser kommentarsfältet i ATL så verkar dock inte alla odelat positiva till artikeln. Det verkar finnas en åsikt om att om man inte är beredd att betala marknadspriset för arrenderade marker så ska man inte arrendera dessa marker utan se om sin affärsplan. Vad jag menar är att jordbrukspolitiken har stört just detta marknadspris på ett icke önskat sätt.

Det här med arealen vall i förhållande till djurenheter kan också vara värt att kommentera. Jag gjorde en överslagsberäkning av det totala antalet djurenheter av nöt och får. Enligt mina beräkningar har antalet djurenheter på 10 år sjunkit med 100 000 stycken samtidigt som arealen vall har ökat med 200 000 hektar. Man får dra sina egna slutsatser kring det …

Många lantbrukare hör av sig till oss och upplever problem med marktillgång. Det sticker i ögonen på dem att ”grannens mark ligger för fäfot och själv får man köra långt för att bruka utmarksskiften för att få tillräckligt med foder till djuren”. Problemet har alltså inte enbart att göra med att arrendepriserna skjutit i höjden.

Vi vill öka den svenska mjölkproduktionen och då behöver vi en jordbrukspolitik som hjälper och inte stjälper.

Det är tryck i miljöfrågorna

Har precis kommit tillbaka hem från inspirerande dagar på årsmötet i International Dairy Federation (IDF). Det händer mycket inom miljöområdet i vill jag säga! Gå in på The Global Dairy Agenda for Action och inspireras av runt 400 projekt runt om i världen.

Precis som här i Sverige diskuterar många av de ledande aktörerna i världen hur man på ett bra sätt tar tillvara och stimulerar miljöarbete på mjölkgårdarna. Fokus ligger på en resurseffektiv produktion som är bra för både miljön och plånboken. Den smarta mjölkproduktionen strävar efter en hög fodereffektivitet och säkerställer att ”våra flickor” (som en mjölkproducent från USA kallade sina mjölkkor) är friska och har det bra.

Nu gäller det att vi också förstärker kopplingen mellan miljö och de andra bitarna som måste finnas på plats för att mjölkproduktionen ska vara långsiktigt hållbar. Det är ekonomisk och social hållbarhet. David Homer, en brittisk mjölkproducent, sammanfattade utmaningen framåt för vår industri globalt: ”Vi måste få fler unga människor att vilja bli mjölkbönder!”

Vet du vilken dag det är idag?

– Idag är det Världshungerdagen. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anordnade idag tillsammans med Svenska kyrkan och Naturskyddsföreningen ett seminarium om livsmedelspriser.

Över 1 miljard människor svälter i världen. Det är en svindlande siffra. Under seminariet diskuterades hur livsmedelspriser och global finansiell handel av jordbruksråvaror påverkar vardagen för miljontals småbönder och konsumenter i utvecklingsländer. Det finns inga enkla och snabba lösningar på svälten i världen. Det konstaterades vid seminariet att vi klarar av att skicka människor till månen men vi klarar inte av att se till att människor kan äta sig mätta. Det konstaterades också att det även fortsättningsvis kommer att vara stora fluktuationer i priset på råvaror. Läs gärna mer på FAO:s hemsida. Seminariet kommer även att sändas på SVT måndagen den 17 oktober klockan 14.00.

Av: Agneta Hjellström

Dansk fettskatt inte huvudorsaken till smörbristen

I helgen lyfte Dagens Industri upp en ny aspekt på den svenska smörbristen. Tidningen kopplade de tomma smörhyllorna till den nyligen införda fettskatten i Danmark. Det har visserligen under en tid varit ont om dansk gräddråvara att importera till Sverige. Trots det har det ändå varit möjligt att köpa gräddråvara från andra länder i vår närhet. Det är alltså inte den danska fettskatten som är huvudorsaken till den bristsituation som rått under hösten. Faktum kvarstår att vi under de senaste åren haft en ökad konsumtion av smör, grädde och andra fetare mejeriprodukter. Dessutom ligger den svenska mjölkproduktionen nu på en så låg nivå att den tillgängliga mjölkråvaran inte räcker till att producera alla de svenska mejeriprodukter som marknaden efterfrågar. Därför blir det en råvarukonkurrens mellan olika produkter framför allt när det gäller gräddråvaran. Det är också så att endast svensk råvara används vid tillverkning av svenskt smör. Samtidigt ska det inte uteslutas att den stora mediauppmärksamheten förstärkt bristen genom att de svenska konsumenterna troligen köpt på sig litet extra smör för säkerhets skull.